Manifesto
Mat måste vi ha
De senaste åren har matpriserna stigit över hela landet på ett sätt som påverkar oss alla. I november förra året rapporterade SCB att matpriserna hade stigit med 26 procent jämfört med hösten 2021. Och det har ju alla vi som handlar märkt av – ungdomar och studenter vars CSN räcker till allt mindre, föräldrar som ser veckohandlingen tära på lönen och pensionärer vars pension knappt räcker till. Enligt Matpriskollen lägger vi svenskar 65 miljarder mer på mat än för två år sedan. För vissa är det att välja bort hälsoamma eller ekologiska produkter, för andra är det en fråga om vilka av dagens måltider de har råd att servera. Detta syns exempelvis i ett inslag i Sveriges Radio, där flera kommuner vittnar om en kraftig ökning av hur mycket mat elever äter i skolan på grund av den ekonomiska situationen. Detta pekar starkt mot att vissa föräldrar helt enkelt inte har råd längre att förse sina barn med en fullständig kost hemma. För dessa leder det till överväganden som mat eller hyra? Eller också att hoppa måltider så att barnen har nog. Dessa verkliga problem leder till att förmågan att leva ett värdigt liv begränsas.
Men varför är det såhär?
Samtidigt som vi får det svårare i vardagen, noterar storföretag som Ica en vinstökning med 403% under fjärde kvartalet 2023 jämfört med året innan. I kronor innebär detta en vinst på 931 miljoner kronor. Stiger alltså priserna på grund av matjättarnas vinster? Storföretagen som utgör den svenska dagligvaruhandeln, Ica, Axfood och Coop, pekar hellre på utvecklingen i världen runtomkring, främst kriget i Ukraina. Stigande dieselpriser, förändringar i leveranskedjor, bristsituationer och spekulationer om kommande bristsituationer ska ha varit orsaken. Detta är en förklaring som alltid verkat förenklad, och många debattörer har istället hänvisat till faktumet att de tre matjättarna Ica, Axfood och Coop kontrollerar 90% av den svenska dagligvaruhandeln. Därmed har de kunnat pressa upp priserna orimligt mycket medan de hänvisar till världsituationen. Tillsammans utgör de ett oligopol, alltså en marknad där endast ett fåtal aktörer dominerar. Detta har nu stärkts genom den rapport som Konkurrensverket släppte den 25 juni 2024, som analyserat prisutvecklingen under perioden januari 2021 – april 2023. Här beskrivs hur de tre matjättarna genom oligopolistiska prisstrategier höjt priserna långt mer än leveranskedjans kostnader har ökat. ”Sammantaget visar den här studien att runt 70 procent av de totala prisökningarna skedde i leverantörsledet och cirka 30 procent av prisökningarna skedde i dagligvaruhandeln”. Matjättarna gör alltså stora vinster på konsumenternas bekostnad i en tid när redan allt annat också blivit dyrare.
Oavsett politisk åsikt kan denna sorts monopolisering inte ses som något som gynnar oss som människor eller kunder. Den fria marknaden är inte fri, och matjättarna tjänar på vår nöd.
Vad vill vi?
Vi behöver mat som inte kostar så mycket att den minskar vår möjlighet att ha råd med våra andra mänskliga behöv. Vi behöver hälsosam och hållbar mat som vi har råd med! I det oligopol som dagligvaruhandeln har blivit, går det inte att helt enkelt gå till en annan butik. Vi har inget val.
Så vad ska vi göra?
Engagera dig politiskt! Politik är inte bara något riksdagsledamöterna diskuterar, utan politiken som förs har verklig påverkan: exempelvis hur priserna på din lokala matbutik ser ut. Därför uppmanar vi dig att börja hos dig i ditt närområde, prata med familj och vänner och motivera varandra. Ni har alla märkt prisutvecklingen, men för att kunna ställa krav på företag måste vi prata med varandra. Använd dina demokratiska rättigheter att göra din röst hörd!
Ladda ned och dela ut vårt flygblad till folk du känner, eller varför inte utanför din lokala mataffär!